Vi förklarar!

Fem fakta kring kemi och rengöring

Denna artikel ger dig  inblick i varför det inte räcker med bara ett medel, eftersom det finns olika typer av smuts. Vi ger en förenklad vägledning i hur det går till att välja rätt typ av rengöringsmedel.

I Zinnerska cirkeln finns fyra delar och här tittar vi närmare i den del som handlar om kemikalerna

Lika löser lika

Här har vi en av de gyllene reglerna inom rengöringskemin.
Något förenklat innebär det att om du vet ursprung av smuts, eller vad smutsen bestå av, går det att lösa smutsen med ”samma sak”. T.ex. om det är olja eller fett av petroleum ursprung, kan det lösas med avfettning som är petroleumbaserat.

Förtvåla

Här kommer vi in på den typ av kemi där vi gör tvål, eller såpa. Fet smuts som har sitt ursprung i växt eller djurriket går att förtvåla med hjälp av produkter med ett alkaliskt pH (alkaliskt =pH över 7).

När den feta smutsen förtvålats blir den vattenlöslig och kan sköljas av med vatten.

Emulgera

Fett smuts kan lösas på ett tredje sätt. Förutom att lika löser lika och förtvålning så kan det även emulgeras.

Med hjälp av ämnen (tensider) som är lösliga i både vatten och olja, kan fet smuts frigöras från ytan som ska rengöras och sedan hållas i en emulsion. Används t.ex. vid handdiskmedel, där lösningsmedel och högt pH ej är lämpligt.

Det skapas en vätska där fettet/oljan är finfördelat i vattenlösning, en så kallad emulsion. Emulsioner stöter vi på i vår vardag i form av t.ex. handkrämer eller majonnäs, där olja är emulgerat i vatten.

Dispergera

Smuts som är i partikelform, och som inte kan lösas, förtvålas eller emulgeras, frigörs från ytan och hålls i lösning. Viktigt att de inte får falla tillbaka på ytan och fastna igen.

Skillnad mellan att emulgera och dispergera kan tyckas hårfin. Medan emulsioner är en fin blandning av två oblandbara vätskor, såsom olja och vatten, är en suspension en stabil blandning av mycket små fasta ämnen i en vätska.

Oxid/kalk – Protolys

Ibland stöter vi på smuts som inte är av fet karaktär och som heller inte går att dispergera. T.ex. finns det kalk, oxider, rost etc, som syror kemiskt kan lösa.

Metaller och oxider av dessa kan reagera med syror och på så sätt kan t.ex. rost avlägsnas.

Syror används främst för att ta bort kristalliserade salter eller utfällningar, tex. kalkbeläggningar. Kemiskt fungerar syror på så sätt att en proton (vätejon) reagerar med t.ex. oxid och kalk.

Ofta används i rengöringsmedel en kombination av ett par eller flera olika metoder, för effektivast och säkrast resultat.
Hänsyn till material som ska rengöras, arbetsmiljö, miljö och ekonomi måste såklart också tas.